Varning för allvarlig finanskrasch 2021

Ni som har läst tidigare poster här på bloggen känner till bakgrunden:

Vi befinner oss i ett läge när människosläktet mer och mer arbetar mot naturen. Vi använder och uttömmer jordens tillgångar på energi, råvaror och till och med odlingsjorden utarmas på ett otroligt oroande sätt. Ett tydligt tecken är att tillväxten sedan 1960-talet har minskat årtionde efter årtionde. Sedan finanskrisen 2007-8 har hela världsekonomin gått på en väldigt speciell konstgjord andning: Otroliga mängder ”likviditet” har tillförts det finansiella systemet, något som många väljer att något förenklat kalla pengatryckande, även om det är lite mer komplicerat än så; man tillför en slags virtuella pengar som pumpas in i bankerna. (sök på quantitative easing om du vill veta mer om detta).

Det var väntat att det bara skulle gå att hålla på så här en kortare period. Se på 1920-talets enorma expansion, det var även då till stor del baserat på lån och det slutade i en rejäl krasch 1929 som det tog årtionden att återhämta sig från.

Redan innan coronaepidemin 2020-21 så var alltså världsekonomin i ett utomordentligt känsligt läge. Världens skulder mätt som skulder/BNP var uppe på samma nivå som 1929. Nu har vi alltså ett läge när stater, företag och individer i hela världen är skuldsatta som aldrig förr, och under coronakrisen har vi bara fortsatt låna. I de flesta stora länder i väst har staterna upptagit lån på omkring 10 % av BNP och mer under 2020.

Många verkar tro att det här sättet att hantera problemen ska gå att upprätthålla hur länge som helst. Det finns till och med ett ord för detta: ”japanifiering”, för i Japan har centralbanken hållit på och stöttat ekonomin på det här sättet i mer än 20 år, och än har det inte kraschat.

Nu har vi dock en situation när världsekonomin beräknas ha krympt med ca 3,5 % under 2020. Detta är väldigt svårt för en ekonomi med så mycket skulder. Banker, företag, ja alla ekonomiska aktörer blir stressade, de får det svårare att gå ihop. Konkurserna ökar. Och när både banker och allmänheten får det svårare att betala tillbaks sina lån, så får bankerna det svårare, och krisen sprids genom samhället. Till exempel genom att när bankerna tvingas skydda sig och göra det svårare att låna, så faller priserna på fastighetsmarknaderna och allmänheten får det än svårare, än fler tvingas gå i konkurs och så vidare. 2007-8 lyckades man hejda att detta spridde sig och fick hela ekonomin att kollapsa, men med än mycket större lån och en mycket allvarligare ekonomisk nedgång, så blir det mycket svårare att rädda systemet denna gång.

Till exempel ser vi de senaste veckorna att småsparare i det amerikanska RobinHood-systemet stått för stora kursrörelser, ungefär som det var i slutet av uppgången 1929. I förrgår, den 26-27 januari såg vi ett enormt rally i Gamestop-aktien, orsakat av rykten på Reddit bland småhandlare. Detta ha nu följts av att kraftig spekulation i silver, något som jag pratade om som en enorm risk i en av mina senaste poster. Samtidigt ser jag idag att RobinHood gör det svårare att handla, vilket kommer att kyla av spekulationen, något som på ett plan är bra, men samtidigt riskerar det att bidra till att utlösa kraschen.

Så länge vi har kunnat fylla på med ”likviditet” har skenet uppehållits av att allt är okay i ekonomin, bostadsrättspriserna har fortsatt stiga, folk har haft jobb. Men redan 2018-19 började det bli tydligt att krutet centralbankernas arsenal försvann. Det går inte att sänka räntorna mycket under noll. Och även om man experimenterar med negativa räntor, så ser man att räntesänkningar gradvis mist sin tillväxtfrämjande effekt.

När det en dag börjar krascha, så blir det som att det uppenbarar sig att allt som sett så bra ut bara har varit ett korthus.

Fastighetspriserna är ett bra exempel faktiskt. De har stigit och stigit ju mer räntorna har sjunkit. Människor som köpt ett nytt fastighetsobjekt har räknat på månadskostnaden och år för år varit villiga att betala mer och mer. Och det har samtidigt etablerat sig en känsla av att priserna aldrig kommer att gå ner på allvar. Nedgångar benämns som ”korrektioner”, som att den rätta vägen alltid är uppåt. Och människor känsla av rikedom när bostadsrätten ständigt ökar i värde, har lett till överdriven konsumtion, som yttrar sig som ”bra” BNP-siffror och låg arbetslöshet. När systemet kraschar behöver räntan höjas och när människor inser att fastighetspriserna sjunker och räntorna stiger så uppstår ett väldigt deppigt läge. Samtidigt som arbetslösheten stiger. Exekutiva auktioner börjar då öka, vilket späder på prisfallet. Ni förstår principen. Alla de krafter som förut drivit på priserna uppåt, samverkar nu och driver allt ner i en jobbig spiral.

Centralbankerna hade uttömt sitt ”krut” att kunna tillföra ”likviditet” och sänka räntorna någon gång 2018-19, nu finns knappast den möjligheten, även negativa räntor kommer inte att ge någon nämnvärd effekt på ekonomin.

Jag skrev om det här den tidigare nämnda postningen om 2020. Efter att detta skrevs har vi sett en andra våg av corona, som håller på att avlösas av den tredje, med de olika farligare varianterna som är på väg att sprida sig, samtidigt som vi är långt från att ha hunnit vaccinera alla som behöver. Och den djävulska spiralen av konstgjord andning, likviditet och lån till ekonomin har bara fortsatt till helt absurda nivåer. Och trots att ekonomin kommer att krympa med rekordsiffror, så stiger världens aktiebörser hela tiden. Det är så stor obalans i ekonomin, så att det liksom inte går att tänka sig att det inte kommer att krascha riktigt, riktigt rejält.

Nu står mycket på spel: Kommer euron att finnas kvar efter kraschen? Kommer EU att finnas kvar? Kommer valutorna att tvingas att knyta värdet till guldet? Var kommer räntorna ligga efter: 5, 10, 15, 20 %? Kommer vi att få se bankpaniker (bankruns)? Kommer betalningssystemet och civilsamhället att klara av den enorma stress som vi kommer att få se i betalningssystemen? Vad händer i Sverige om internetbetalningar och kortbetalningar ligger nere i några dagar, eller till och med veckor? Kommer vi att få se deflation eller farligt hög inflation?

Alla dessa scenarion är destruktiva i sig, och kommer självklart också bidra med ytterligare problem som en slags kedjeeffekt, man talar om dominoeffekter när en bricka faller och sedan fäller fler och fler. Ingen kan säga exakt vad som blir den första dominobrickan, men orosmolnen är många. Den ovannämnda spekulationen på aktiemarknaderna är bara ett av många tecken på att nedgången kan börja när som helst. Vi ser också stigande inflation samtidigt som penningmängden (benämnd M2) har ökat oroväckande eftersom det inte skett i paritet med växande ekonomi. Ökande penningmängd har alltid i världshistorien lett till inflation. Och galopperande inflation är en av de mest destruktiva saker som kan hända i en ekonomi, eftersom det förstör förutsägbarheten för både företag och allmänheten. Plus alla länder som är i på ruinens brant. Libanon och Hong Kong är några exempel, men vi kommer att få höra om många andra.

Världens ekonomi har aldrig varit så stor och så komplex som idag. Så det är helt omöjligt att säga hur kraschen kommer att se ut. Men det är svårt att tro att förödelsen inte kommer att bli mycket stor. Risken finns att en verklig systemkollaps utlöses. Eller så får vi se en stor del av den rika världens ekonomi gå kraftig kräftgång. Hela Europa kommer då att närma sig Grekland och Spanien när det gäller umbäranden, arbetslöshet och samhällsproblem. Vissa länder kanske kollapsar på ett liknande sätt som Venezuela, så att människor går till sina arbeten, men utan förväntningar på att få lön på kontot i slutet av månaden. Att brist mat och förnödenheter blir vanligt.

Jag kan inte sia exakt om hur djup krisen kommer att bli, men hoppas jag lyckats förmedla att jag tycker situationen förtjänar att tas på yttersta allvar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *