Världen befinner sig i en pågående kollaps

2018 är ett väldigt intressant år att leva. Tar man på sig kollapsglasögonen ser man kollapsen överallt. Här är några punkter:

Miljön

Den vanligaste orsaken till att civilisationer har kollapsat har varit att de har varit så skickliga på att utnyttja det ekosystem de lever i, att ekosystemet så småningom kollapsar. Tänk på tvåflodslandet, Mayacivilisationen eller Påskön. Vi människor är lite för smarta för vårt eget bästa skulle någon säga.

Denna sommar hade hela världen haft rekordvärme. I Sverige hade vi kraftiga skogsbränder och svår torka, vilket ledde till kraftigt minskad jordbruksproduktion och nödslakter.

Östersjön har inte haft normala torskbestånd på årtionden och i hela världen kollapsar fiskbestånden, fiskfångsterna är på nedgång. Fisk har alltid varit en viktig proteinkälla för människan, det finns till och med teorier om att det var fisk och skaldjur som under evolutionen hjälpte människans hjärna att växa sig så stor jämfört med våra förfäder.

Och det finns hundratals och åter hundratals andra indikatorer på att vi nu rör oss in i en era när vår påverkan på ekosystemen är så stor att den hotar vår överlevnad.

Ekonomin

Jag är otroligt undrande över att man inte hör något i svenska media om detta men ett tydligt tecken på ekonomisk kollaps är pengatryckspolicyn (quantitative easing, QE) som de senaste tio åren har gällt över hela världen. Det är en värld där tillväxten och mycket annat är på väg åt ett dåligt håll och så försöker man på detta sätt krama ut de sista dropparna av vällevnad innan allt går åt skogen. Jag ska inte upprepa det jag skrivit tidigare om detta, bara kort påminna om att världen idag har en skuldsättningsnivå som är lika hög som den var före den stora finanskraschen 1929.

Och euron befinner sig på ett plan redan i en faktisk kollaps, för de kriterier som ställts upp för att euron ska fungera uppfylls inte. Just nu, så länge pengatryckspolicyn ”fungerar” så ser allt fint ut på ytan. Men jag har studerat ekonomi på högskola och jag vet att ekonomerna inte ställt upp dessa kriterier bara för att jävlas, utan det är högst verkliga risker man har velat styra undan ifrån. Euro-projektet med 19 länder som ska samarbeta och få en valuta att fungera gemensamt är ett högriskprojekt i sig, och jag skulle säga att det kräver som ett minimum att stabilitetskriterierna uppfylls, för att det ska hålla ihop.

Oljan

Som jag tidigare skrivit om är energin liksom den viktigaste faktorn i att bygga upp vårt välstånd. Det var när vi kunde börja använda fossil energi som vår civilisation tog fart, och ju mer fossil energi vi har kunnat ta ut, desto mer har ekonomin vuxit.

Nu befinner vi oss mitt på oljetoppen, vi har kunnat ta ut ökande mängder olja under en lång tid, och nu vänder det om, oljetillgången är för närvarande ganska oföränderlig, och kommer snart att börja falla. Man ser att vi är på toppen genom att priserna på olja fluktuerar så kraftigt. Ena året kostar oljan 45 $ per fat, andra 70 $ per fat. Det är typiskt så priserna på en vara beter sig när tillgången är begränsad. När vi har högkonjunktur och världen efterfrågar mycket olja så sticker priserna uppåt och när konjunkturen går nedåt och efterfrågan viker lite så går priserna kraftigt nedåt (såklart en förenklad beskrivning, men i stort sett fungerar det så).

Så fort världens oljeproduktion börjar vända nedåt kommer det att gå som chockvågor genom hela världsekonomin. Det kommer typ att påverka allt. För allt vi handlar med; mat, kläder, industrivaror, elektronik och så vidare, produceras och fraktas med hjälp av energi. Och cirka 33 % av världens energi kommer från olja, och när det gäller transporter är oljan helt dominerande som energikälla.

Politiken

Allt fler länder i världen är påverkade av den populistiska strömningen. Egentligen skulle det väl behövas en särskild analys av detta för det vi kallar populism är nog mer mångfacetterat än det ibland beskrivs. Här, när vi ser det ur ett kollapsperspektiv, så kan vi konstatera att inrikes- och internationella konflikter verkar öka. Jag tänker på Trumps krigshot mot Nordkorea och Iran. Och på Brexit och Kataloniens självständighetsförklaring.

Och i allt fler länder försvåras det politiska beslutsfattandet av att populismen kommit in som en tredje kraft i parlamenten, se på situationen i Sverige med decemberöverenskommelsen och så vidare.

Jag tror att en viktig anledning till att politiken tar den här inriktningen är att människor på något sätt ser eller förnimmer att världen inte är på väg åt ett bra håll och känner rädsla och då upplever man att ”något måste göras”, vilket är populisternas specialitet att fånga upp.

Sammanfattning

Att allt det här sammanfaller kan verka som ett egendomligt sammanträffande, men det är ganska logiskt. Många av de här aspekterna är sammankopplade. Det är när vi under en lång tid vuxit exponentiellt som vi nu når en punkt när tillväxten slår i taket på många olika sätt. Att både antalet invånare på planeten och vår tillväxt och energianvändning samtidigt vuxit exponentiellt leder till att den här slå-i-taket-effekten kommer plötsligt och starkt på en gång.

Det är också så att ovanstående punkter är intimt sammankopplade. När möjligheterna att ta ut mer olja minskar så går ekonomin in i ett svagare läge med lägre tillväxt, och då påverkas också politiken av att det finns mindre överflöd att fördela (förenklat uttryckt, såklart).

Jag har nu skrivit några månader här på bloggen och jag beklagar att jag varit så mörk och pessimistisk. Det är eftersom jag ser så lite om de här sakerna i mainstreammedia som jag känt att jag behövt få ur mig de här tankegångarna och erbjuda som läsning för den som är intresserad.

Det finns också mycket som är positivt och optimistiskt i allt detta. Jag tror verkligen inte att all vår konsumtion gör oss lyckligare. Det finns statistik som visar att mycket blir bättre när det gäller lycka och hälsa när ett land blir rikare, men ungefär på en tredjedel av vår svenska nivå, så avtar dessa effekter.  En stor del av vårt överflöd är ur detta hänseende ”onödigt” och vi skulle vara ungefär lika lyckliga om vi levde på en väsentligt lägre nivå av konsumtion.

Vi kan ha det bra även efter kollapsen, livet kan till med få nya kvaliteter som vi saknar nu, såsom att verkligen känna tacksamhet och uppskattning för det man har och får uppleva, vilket jag tycker vi ofta glömmer i vårt stressade sökande efter nya kickar.

[Jag antar att mycket i detta inlägg är en repetition av det jag redan skrivit. Ju mer jag läser om detta, desto mer ser jag att kollapsen är något som pågår, så jag tyckte det var intressant att vinkla det ur den synvinkeln idag]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *