Därför kommer sol, vind och uran aldrig kunna ersätta oljan

Energimyndigheten hävdar nu att ”Det är fullt möjligt att få ett fungerande 100 procent förnybart elsystem till 2040-talet” (från rapporten 100 procent förnybar el – Scenarier, vägval och utmaningar ).

Samtidigt publicerade energiexperten Gail Tverberg nyligen artikeln The true feasibility of moving away from fossil fuels.  där hon väver in frågan om alternativa energikällor i ett större perspektiv av att vi redan befinner oss i en kollapsutveckling, och vad innebär detta för möjligheterna till ett fossilfritt industrisamhälle?

En förenklad sammanfattning av hennes argument är att vårt samhälle redan går på knäna på grund av att tillgången på olja är begränsad. Detta har gjort att vi har lånat för mycket och för närvarande hålls ekonomin bara uppe av centralbankernas nollräntepolitik och när denna inte går att uppräthålla längre så kommer kollapsen bli tydlig för alla. Situationen i de rika industriländerna kommer alltmer likna den i kollapsande länder såsom Venezuela för vart år som går, en verklig materiell nedgång kommer att börja. I det läget blir det snarare fossilenergin som lämnar oss än vi som lämnar den. Detta på grund av att en stor del av oljeutvinningen idag är subventionerad av billiga lån.

Peak oil

Man brukar rita tillgången på olja som en klockformad kurva. I början är tillgången låg, sedan stiger den, och sedan faller den tillbaks igen.

Det brukar se ut som i det här diagrammet ovan. Och kurvan ritas oftast symmetrisk, tillgången på olja ökar lika snabbt som den avtar. Så om vi just nu på 10-talet befinner oss mitt uppe på toppen, så skulle man kunna tänka att vi har ungefär hundra år kvar, för vi har använt olja i stor skala i drygt hundra år.

Det finns tyvärr några problem med det här resonemanget. Antalet människor på planeten har flerdubblats sedan början av 1900-talet. Vilket gör också oljeanvändningen har gått upp. Och stora delar av mänskligheten har också vant sig vid en hög levnadsstandard, vilket även det gör att vi kommer att ta slut på oljetillgångarna i ett högre tempo än i början av kurvan.

Dessutom tillkommer ytterligare ett problem, som antyds i illustrationen ovan. I början av oljans historia formligen sprutade det olja ur marken, oljan var otroligt billig. I dag tar vi upp olja från långt under havsbottnen och på andra krångligare sätt, vilket gör att oljan helt enkelt snabbt blir dyrare när vi rör oss åt höger i diagrammet. Den billigaste oljan utvanns i början, sedan fick vi övergå till dyrare och dyrare utvinning. (läs gärna mer om begreppet EROI, som är det vetenskapliga sättet att studera energiinnehållet i olika energikällor). Och när oljan blir dyrare, så kommer vår civilisation att behöva lägga en allt större del av vårt kapital på att överhuvudtaget få fram den olja vi behöver.

Konsekvensen av de här omständigheterna är att vi vår oljeanvändning kommer att behöva minska mycket snabbare än den symmetriska klockkurvan ovan antyder. Två experter inom området; Tverberg och Nicole Foss, nämner siffror såsom att vi har 10 eller 20 år kvar av olja. Ingen kan såklart veta exakt i dessa frågor, men detta antyder hur allvarlig frågan är, vi behöver ersätta oljan snart om vår civilisation ska kunna överleva.

Tverberg har kommit fram till följande scenario

Världsekonomin under de kommande åren

Om man fick drömma skulle det idag finna stora mängder sparat kapital och resurser som bara gick att sätta i arbete på att bygga alternativa energikällor, sol- och vindkraftverk. Tyvärr så verkar det tvärtom vara så att de kommande åren blir ekonomiskt tuffare än på länge, av flera orsaker:

  • Sedan 1980-talet har skuldsättningen i världsekonomin konstant stigit. Vi befinner oss idag på en nivå där världens skulder motsvarar samma nivå som den stora kraschen 1929, som föregick andra världskriget. Som jag tidigare skrivit så finns nu mycket som tyder på att vi står inför en liknade krasch, där hela världsekonom kommer att drabbas av baksmällan efter årtionden av överdriven skuldexpansion. Vi kan förvänta oss låg tillväxt, troligen krympande ekonomier, hög arbetslöshet och stora problem inom industri, finansvärlden och statlig sektor.
  • Mycket tyder också på att vi under de närmsta åren för första gången kommer att se att klimatproblemen och ekosystemkollapser börjar påverka BNP negativt. Tänk på torkan i Sverige 2018 som gjorde att vår jordbruksproduktion blev ungefär hälften av det normala.
  • Skulle vi mot förmodan lyckas upprätthålla en oförändrad nivå i ekonomin, så kommer vi så småningom, inom några år, drabbas av oljetoppen; priserna på olja kommer att stiga på grund av minskande tillgång.

Under flera årtionden har vi haft ovanligt bra tillgång till kapital i världsekonomin genom att skuldsättningen ständigt ökat. De senaste tio åren har varit extrema i detta avseende i och med att stora delar av världen haft nollränta, i praktiken nästan gratis pengar (för dem som haft tillgång till att kunna låna).

Detta kommer inte att hålla i sig för alltid, utan en dag kommer en rejäl lågkonjunktur och det banksektorn får problem, och då övergår den goda tillgången på kapital i sin motsats, brist på kapital.

När ekonomin går dåligt och är i kris, så behöver en procentuellt större andel av våra resurser användas till det allra nödvändigaste, såsom mat, uppvärmning, skola och sjukvård. Det blir svårare att skaka fram pengar och resurser till långsiktiga investeringar.

Jag kan verkligen inte se hur vi under denna period ska mäkta med att genomföra en enormt snabb och stor omställning av hela vårt energisystem, på det sätt som kommer att behövas för att ersätta den oljan som vi inte längre har när t.ex. Saudiarabiens oljekällor sinar.

Ett konkret exempel skulle kunna vara såhär: Ny Teknik påstår alltså att det finns vindkraftel som är lika billig som el från gaskraftverk. Men ett företag som bygger ett vindkraftverk betalar idag säg två procent i ränta till banken. Om vi tänker oss att samma företag om fem år betalar tio procent ränta till banken, då kommer detta avsevärt att fördyra den el som produceras. Företaget måste ta ut den femfaldiga ökningen i räntekostnader från slutkunderna, annars går företaget i konkurs.

Den högre räntorna kommer alltså både att göra att det finns mindre uttrymme att bygga ny kapacitet för ”förnybar el” och det kommer också att göra den el vi får fram dyrare. Och de höga energipriserna kommer att utgöra en broms på ekonomin.

Observera att det här resonemanget gäller lika mycket för investeringar i kärnkraft som investeringar i vind- och solenergi. Alla dessa energiformer kräver stora investeringar i början, innan man kan få ut någon energi.

Vad kan rädda industricivilisationen?

Nicole Foss lägger fram en variant på ovanstående argument som går ungefär såhär:

När oljan blev dyrare på 70-talet och vi på 80-talet avreglerade finansmarknaderna vilket ledde till en explosion i kreditgivningen, då kan man se det som att vi var vana från 50- och 60-talen vid en hög EROI på oljan (cirka 20-30). När vi på 80-talet började låna i stor skala, så intecknade vi framtiden på att en gång hitta en annan energikälla som kunde dra igång vårt samhälle på samma sätt som oljan. Jag har skrivit om detta förut: Energin är en så fundamental input i vår ekonomi, att hela ekonomin avgörs av energisituationen. Att alla befintliga lån i världen idag skulle betalas tillbaka och vi samtidigt skulle ha en oförändrad levnadsstandard skulle kräva att vi hittar något slags superenergi, som kan föra våra ekonomier tillbaks till samma tillväxtnivåer som rådde på 50- och 60-talen.

Det vore såklart trevligt om vi kunde lösa det så, genom innovation, men tyvärr så sitter tiotusentals forskare redan och arbetar med att ta fram nya energikällor och vad jag kan se är något sådant genombrott inte i sikte, men man ska aldrig säga aldrig.

– Ytterligare ett tips om detta ämne är artikeln These ’missing charts’ may change the way you think about fossil fuel addiction.

Save

Save

Save

Vad innebär peak oil?

Vill du förstå vad peak-oil-perspektivet innebär på ett enkelt sätt, skulle jag föreslå att vi fokuserar på en siffra, som gör det ganska tydligt. 11 % – så mycket olja upptäckte vi 2017, räknat i procent av det vi hämtade upp ur jorden och använder. 11 %. Man tar alltså siffran för nyupptäckta oljetillgångar och dividerar med konsumtionen. Det vill säga, man hade önskat att siffran skulle vara minst 100 %, då hade vi varit på den säkra sidan, då hade vi haft lika stora reserver i jorden i slutet av året som i början. Men den här siffran 11 % säger att vi använder ungefär 9 gånger så mycket olja som vi upptäcker.

På 1950-talet började forskare försöka räkna ut hur tillgången på olja skulle utveckla sig i framtiden, och den mest kända kanske är geologen M. King Hubbert, som förutsåg att världens olja skulle se ut ungefär som en klockform:

Hubbert peak oil plot.svg
By Hankwang at English Wikipedia, CC BY 2.5, Link

Den här kurvan säger alltså att någonstans i början av 2000-talet börjar tillgången på olja sjunka, vi kan helt enkelt inte få upp så mycket olja ur jorden som vi behöver.

I början av oljeutvinningens historia ägnade man sig åt de fyndigheter som var enklast att hitta och exploatera. I början sprutade det till och med upp olja ur många av de fyndigheter man hittade i USA. Siffran 11 % beror på att det helt enkelt inte finns några stora oljefält kvar att upptäcka. Man hittar en del nya oljetillgångar, men de är relativt små. Vi har de bästa metoder för att hitta olja, och ett stort antal geologer som arbetar med detta, och ändå så blir utfallet så dåligt.

Man brukar på engelska prata om ”low-hanging fruit”, det vill säga att man började med de oljefyndigheter som var enkla och billiga att exploatera, och sedan har vi fortsatt röra oss till allt mer svårtillgänglig olja. Ett dramatiskt exempel är oljeolyckan i mexikanska golfen 2010, då man höll på och borrade på 1500 meters djup under havsytan. Det säger sig själv att sådan oljeutvinning är både dyr och full av risker.

Kommer oljan att ta slut?

Nej, ingen tror att oljan kommer att ta slut. Detta är ett vanligt nonsens-argument mot peak oil, att man pekar på att det finns ju fortfarande olja och bensin i mängder. Peak-oil-perspektivet handlar om att när vi får upp mindre olja ur jorden, så kommer priserna att gradvis stiga, beroende på att olja är en så enormt viktig energikälla för ekonomin som är svår att ersätta på kort sikt.

De nya oljefyndigheterna

När man mer och mer förbrukar de oljekällor som är enkla och billiga att använda, så rör sig industrin mot att exploatera allt dyrare olja. Detta innebär

  • Att oljan är svårare att få tag på rent geografiskt, den ligger längre bort från de platser där den raffineras och konsumeras. Exempelvis i arktiska områden eller ute i havet.
  • De oljekällor som upptäcks idag är väsentligt mycket mindre än de som tidigare upptäcktes, vilket gör att investeringen att bygga infrastruktur, pumpar och så vidare, blir dyrare jämfört med avkastningen.
  • Den är svårare att få upp. Exempelvis som nyss nämndes att man nu tar upp olja som ligger en och en halv kilometer under havsytan i Mexikanska golfen. Det säger sig självt att denna oljeutvinning kräver enorma investeringar.
  • Man rör sig också i riktning mot olja som är alltmer svår att föräldla. Ett tydligt exempel på detta är den s.k. oljesanden. Där ligger oljan blandad i ett lager av sand, och man måste alltså använda metoder för att först tvätta ur oljan ur sanden, och sedan får man fram en olja som kallas bitumen, som dessutom inte tillhör till de mest värdefulla oljesorterna, för den måste processas vidare i flera steg för att kunna komma till nytta i ekonomin.

Dessa faktorer tillsammans gör att när vi rör oss från mer lättillgänglig olja, såsom de gigantiska fälten på Arabiska halvön, till alltmer svårtillgänglig olja, så kommer priset på oljan att gradvis stiga.

Alternativa energislag, då?

Det kommer mycket nyheter i media om alternativa eller förnyelsbara energikällor. Jag tycker man hör mycket mer om detta än om riskerna att mänskligheten får brist på energi.

Ett exempel är att det rapporteras att Tyskland, som ligger långt framme med att bygga ut vind- och solenergi, flera gånger har kunnat klara sig med enbart så kallad förnyelsebar energi i sitt elnät. Det är såklart väldigt goda nyheter, och detta ger hopp om att vi kommer att kunna ha en hel del bekvämligheter i våra liv framöver trots att oljan inte kommer att vara med oss för evigt.

Tyvärr finns det också problem med att lyfta fram alternativa energislag som lösningen på oljeproblematiken:

  • När man lyfter fram exempelvis den ”förnyelsbara elen” i Tyskland, tenderar man att glömma att elen, om än viktig, bara står för en del av mänsklighetens förbrukning av energi. En viktigt del i att vi kan leva i sådant materiellt överflöd i vårt del av världen är att vi har tillgång till produkter från hela världen. I vår tid skeppas produkter över planeten på ett aldrig tidigare skådat sätt. Och när det gäller transporter, både med båt, bil, flyg och långtradare, är oljan oslagbar. Den har ett högt energiinnehåll per volymenhet och den är enkel att ta med, bara att fylla i en tank och köra iväg. Dessutom används energi från olja i många industriprocesser.
  • Oljan har också fördelen att den kan lagras och sen förbrännas precis när man behöver den. El och sol finns det mer av vissa tider, vilket inte alltid sammanfaller med behovet av energi. Detta leder till ett stort behov av batterier, och skulle vi ge oss på att ersätta hela vår oljeförbrukning med el från sol och vind, skulle det behöva byggas helt orimligt stora batterier (podden Greening the Apocalypse diskuterar här Elon Musks projekt att bygga världens största lithiumbatteri i Australien).
  • Även om det görs fantastiska framsteg när det gäller utbyggnaden av vind- och solel så är de fortfarande jämförelsevis ganska små, om man jämför med de mängder olja som världen konsumerar, och det finns idag få tecken på att vårt behov av energi och olja skulle vara på väg att minska.
  • Dessutom kan man fundera över att det används en hel del olja och fossila bränslen för att få fram sol- och vindkraftverk. Samma sak med biodiesel.
  • I slutändan handlar detta mycket om hur sol- och vindenergin kommer att utveckla sig i termer av effektivitet. Man vill titta på hur mycket energi som behöver investeras i förhållande till det som kommer ut (detta benämns ofta energy return of energy invested ERoEI). I början av oljeutvinningens historia gav oljan helt fantastiska resultat här, man kunde få ut 100 gånger så mycket energi som investerades, och detta kan delvis förklara varför industrisamhället kunde växa fram med en sådan kraft under första halvan av 1900-talet. Det fanns helt enkelt gott om billig energi. Nu när vi måste använda mer svårtillgänglig olja, ligger siffrorna på att man kan få ut ungefär 15 gånger så mycket energi som man sätter in. Det är idag osäkert på hur effektiva de alternativa energislagen kommer att kunna bli, ett stort frågetecken helt enkelt. Helt klart är att vi idag inte känner till något energislag som kan komma i närheten av den tillgång till billig energi som oljan gav oss under 1900-talet.

Sammanfattning

Peak oil-perspektivet handlar inte om att oljan kommer att ta slut, utan om att det finns en begränsad mängd olja på vår planet, vilket gör att så småningom avtar möjligheterna att hela tiden öka vår konsumtion av olja. När tiden går och vi pumpar upp olja ur jorden, så börjar jordens oljekällor ge ifrån sig mindre och mindre olja, och den nya olja vi börjar exploatera är dyrare än den vi hittills använt. Minskande tillgång på olja kommer att leda till högre priser, det finns ännu inga tecken på minskande efterfrågan.

Eftersom hela vårt industrisamhälle bygger på tillgång till billig energi, så kommer förändringar i priset och tillgången på olja få avgörande konsekvenser för hur samhället kommer att kunna utvecklas framöver.

Vi behöver verkligen ta det här problemet på allvar, och jag skriver detta när valrörelsen 2018 håller på och dra igång på allvar, och jag hör överhuvudtaget ingen politiker som ens nämner de utmaningar vi står inför de närmsta åren.

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save